Lekte haj med systersonen och småsönerna idag. Vi befann oss på den soliga sydsidan där alla måste vara vita och rika för att få plats. Men tji fick jag, för tre filtar ifrån oss låg ett gång ghettograbbar som om vi befunnit oss på självaste ribban. Det är nyttigt när ens fördomar utmanas. På kvällen kom så den riktiga hajen, dvs Spielbergs, på TV3. Alla skräckfilmers moder, åtminstone för oss som var 11-12 år 1975. Bra? Sådär, tidens tand biter, som man säger.
Hela vägen ut till Kämpinge körde vi med nervevade rutor och sjöng med i sångerna på radion. Darin och vilka det nu var. Medelålders mitsubishiraggare med kids.
Åt på McD på vägen in till stan. Där ska man inte äta har jag hört. Amerikanskt och fult och det finns en film som visar att man blir tjock av att äta där morgon, middag, kväll. What a surprise!
Jag tycker att det är gott med burgers, men det kräver förstås att man inte är där så ofta.
McD skapar också arbetstillfällen, vita, för folk som kanske inte så lätt skulle få det annars. En aspekt att beakta i praktikplatsernas land.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar