29 november 2020

Promenad och brottningsmatch

Katarina kommer emot mig utanför konsthallen, jag drar ut Dylan ur öronen och vi coronakramas lite halvdant och flaxigt. Sen ska hon iväg på något. Vi är som ballonger som far runt i vinden. Det var den här helgens sociala kontakt irl. Igår kände jag mig utled och utsjasad och det blev inte många steg utanför lägenhetens dörr, att prata med folk på messenger och se TV-serier fick vara arbete nog. Trött på att vara trött och trött på att dra runt allting på egen hand. Det vore trevligt med någon som tog över en stund. Kan förstå att en offrar en del för känslan av att bli älskad, som jag skrev om senast, men själv tror jag att bristande kräsenhet på det området ofrånkomligen slutar med en backlash. Ingen är värd att offra sin själ för. Om en nu har en själ. Vänner ville ses och jag kände mig som en svikare som först tackade nej till det ena förslaget och sen till det andra. Mitt dåliga samvete lever och har hälsan, jag tror att jag måste vara med och fixa allt och alla. Men idag går jag alltså ut och köper jeans till Black friday-priser. Jag är inte för fin för det. Sen ser jag julträdet på Gustav, det finns där, för den kristna julen är fortfarande decembernorm, oavsett vad du läst på nätet. Och det är så Malmö och kaxigt att hänga färgglada paket i ett helt vanligt träd. I guess we're not in Svedala now. Malmö är något annat. 

Jag går med en egen politisk kris i mitt bakhuvud. Det är ju den ständiga brottningsmatchen jag har. Det är svårt att mitt parti inte är tydlig med sin vänsteridentitet, utan bara ska prata bort det med att landskapet rört sig. Nej, säger jag, jag är vänster oavsett hur jorden rör sig. Inte socialist, som vi minns det, men vänster. Vad annat kan jag vara? Och den sociala dimensionen som mina fellow gröna hipsters omsider upptäckt: vad fyller vi den med? Mycket är oklart och jag har sen jag blev medlem i partiet bytt åsikt i fråga efter fråga och snarare blivit radikalare, även om inte alla skulle hålla med om det. Mitt huvud värker. Att lämna MP skulle vara att klippa ett gammalt inövat band. Men i Sverige verkar ju inte det gröna fungera. Ah, jag får gå hem och stänga av huvudet med kaffe och glass. Lyssna när grannen ovanpå spelar juggemusik och dammsuger. Läsa ut Östergren. Plugga ivrit. 

Inga kommentarer: