Inne på ICA står en kvinna och ropar högt att människan håller på att ta ihjäl sig, men att de får skylla sig själva. Det är oklart varför hon inte räknar in sig själv i gruppen människor. Kanske har hon gått i opposition mot allt. Energin har inte tagit slut i alla fall. Eftersom jag är den jag är så stannar jag och lyssnar på hennes budskap. Det handlar tydligen om varor som transporteras över jorden, kanske grönsaker, jag vet inte. Det väcker starka känslor.
Det där med långväga transporter är en viktig fråga som vi förstås inte kan lösa inne på ICA, inte ens bojkotter är särskilt verkningsfulla. Det ska politik till. Jag undrar om den skrikande kvinnan vet det.
Mitt ICA ligger samma fastighet som jag bor i. Vi är alltså hemma på Möllan, där det både finns tyska kex till extrapris och stans största sortiment av alkoholsvag IPA och annan dyr öl. Tyvärr verkar de inte föra rödbetsfalafel längre. Det är synd, för det vill jag ha. Jag tar en fryspizza istället. Inte gott, men helt ätligt.
Här på Möllan är politiken allt från röd till illröd, det är V som äger området efter nionde september. Ändå är det Malmös liberalaste kvarter, som jag skrivit innan, få här borde ens titta åt socialism.
Här borde de gröna vara starka, men så är det inte. Mitt parti är losers överallt, så även här.
Vi saknar något, förmågan att nå fram och förklara (kanske även förhandlingsskills, men den kritiken har emellanåt varit för hård. Att regera kostar). Vi borde vara det självklara valet för skrikande miljökämpar på ICA Möllevången. Och jag tänker att nu när vi ändå måste byta ledning för partiet, så gör det med besked. Ändra hela strukturen, för när en har förlorat allt, så går det bara att vinna. Det är en frihet V inte kan hålla sig med. De måste stå för att den korkade riksdagsledamoten från Malmö verkligen är Möllans bästa val. Jag tror att MP gör klokt i att gå i opposition och bygga upp något nytt. Jag kommer attt stötta oavsett vilken väg som väljs, men detta är min bestämda uppfattning. Välj sen inte ungdomar till svåra uppdrag. Hur det än är så är de flesta smartare när de varit med ett tag, det är svårt att förneka. Försök att se mindre på akademiska poäng och mer till yrkeserfarenhet . Det finns de som har både och, men de är väldigt rara ärtor. Anställ folk med andra meriter än de vanliga, se utåt och neråt. Inga kompisar från förr. Ändra loggor, flytta kanslier, se åt helt andra håll.
Den som sen ska fronta partiet ska vara en kommunikatör som Bengt Westerberg under hans glansdagar eller Ronald Reagan som 70 år gammal kunde trollbinda en åhörarskara. Ja, en person. En statsministerkandidat. Det är egentligen ointressant vilken fraktion i partiet hen kommer ifrån, för det hen säger ska vara förankrat i en större grupp av människor med goda öron mot marken. Folk som hör vad tanter på ICA har att säga och svarar på de frågor som ställs där. Troligen är det en kvinna. Någon som vi kanske ännu inte hört om. Än finns tid att tänka och leta.
Som ni hör har jag hittills inte sagt något om politiken. Jag tror nämligen att den i stort sett duger. Lite pinsamheter har vi sett i utrikesfrågor och töntiga flörtar med identitetspolitiken och kanske framförallt med avsaknaden av klassperspektiv , men så snart det börjar lyssnas neråt så klarnar det.
Om jag ska ha en roll i partiet framöver? Ingen vet, får jag frågan ska jag svara på den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar