22 juli 2018

Capri #törnbladtågluff18

Ett vackert skrivbord och en rejäl stol till det. Ett par steg därifrån och du är ute i trädgården och kan andas in blomdoften och bli snäll som tjuren Ferdinand. Jag skriver till en vän och frågar om vi inte ska flytta hit. Här kan jag skriva en bok som kanske kan bli antagen. Det känns som rätt miljö för det. Men det ska vi nog inte. Axel Munthes hus är museum nu och fint är väl det. Det sägs att han skänkte huset till staten för att ingen ändå fattade dess värde. Det kan vara så. De grupper som passerar verkar måttligt intresserade, detta är bara ett stopp bland många. Människor i grupp fascinerar och skrämmer mig. Kanske är jag bara avundsjuk, men jag tror inte det. Folk blir högljudda och osjälvständiga i grupp, särskilt män och jag vill bara vara så långt från dem som möjligt.
Jag har gått hela vägen från Capri stad till Villa San Michele, ensam på en smal väg. Nobody walks in LA och inte på Capri heller tydligen. Jo, jag då, för jag är så speciell och inte som alla andra som låter sig köras hit och dit. Vid ett tillfälle får jag kasta mig upp på den lilla muren vid sidan av vägen, för att inte bli ihjälkörd. På andra sidan muren är Medelhavet hundra meter ner. Kunde bli ett snyggt hopp.
Men i Axel Munthes hus är jag länge och väl och sen tar jag faktiskt bussen tillbaka Det är en pytteliten buss, men fort går det. Tillbaka i Capri stad går jag omkring ett tag. Hela stan är ett mat- och shoppingcentrum och från en pizzeria gör jag någon spela BeeGees gamla hit How deep is your love översatt till italienska till eget syntkomp. Det är inte så vackert.
Men annars är det oerhört vackert här, vackert och väldoftande. Som en bortskämd lillasyster till bullriga storebrorsan Neapel, som är stor och störig som en dinosaurie med ADHD.
Men rolig och fascinerande.
Färjan tillbaka, en väska på hjul far fram och åter när det gungar lite och folk ropar wow åt vågorna och iland irrar jag runt, innan jag slår mig ner med en pizza. På grannbordet sitter en dansk pappa med sina två barn och vi pratar om vädret och världen som en gör.
I morgon åker jag till Pompeji.

Inga kommentarer: