22 juni 2017

Vattenmelonen #kryssatörnblad

Jag är en känslomänniska. Mina övertygelser är inte uträknade, inte upptäckta i mikroskop eller stjärnkikare, utan något som sitter i hjärtat, bland kamrar, förmak och trådarna till pacemakern. Mitt hjärta säger mig att somligt är rätt och annat fel. Vi ska lämna över jorden i gott skick till våra barn och cirkulera och återvinna istället för att gå från gruvor till soptippar med våra resurser. Du är fri att leva ditt liv nära nog som du vill, med vem du vill, men du ska avstå resurser för andras skull och när du själv faller, så tar vi emot dig. Som vit och man ska jag vara ödmjuk och solidarisk. Om gränser ska finnas, så är det i så fall ett nödvändigt ont, för bra kan det aldrig vara att stänga ute. Mina privilegier ser jag knappast själv, det är för såna som mig lite som en naturlag.
Ungefär så ser mina övertygelser ut.
För det har jag kallats vattenmelon, en som är grön på utsidan, men röd invändigt. Det gör mig inget. Hundra år av arbetarkamp har varit för mig, för jag vet var jag kommer ifrån. Lägg till en rosa feministisk nyans, eller varför inte hela regnbågen. Där har ni mig. Självklart ställer jag upp och kandiderar även inför 2018. Kan jag bidra med något, så ska jag.

Inga kommentarer: