Inte göra sig dummare än man är

Fick frågan av en på jobbet om jag skulle avge något nyårslöfte. Sådär. Inget som kan redovisas i kronor eller kilon i alla fall. "Inga löften ikväll mer än ett enda, jag finns hos dig vad som än skulle hända", sjunger Lundell och det räcker väl. Jag försöker att vara där för de som behöver mig. Ska försöka stå fast vid min väg och mota bort det som vill krossa hälsa och annat jag håller kärt. Fullfölja ett och annat som jag påbörjat, där brukar mina svagheter finnas. Sen har jag en mycket specifik önskan och det är att människor som deltar i debatter och samtal inte ska göra sig dummare än de är. No one expects the spanish inquisition, sa Monty Python, men nu gör vi det, för spelad dumhet och låtsad bokstavsläsning gör att vad som kunde varit spännande samtal om viktiga saker istället kommer att bli skandaler om ingenting, om hur platser uttalas, om metaforer eller om något annat oväsentligt. Ingen trodde att det där med geväret menades bokstavligen. Ingen.
Vi som vill förändra världen och möta människors ögon, riskerar att bli en samling lurpassande fegisar som ser ner i marken där vi går och blockar politiska motståndare istället för att tala med dem och som bygger karriärer på att stå för så lite som möjligt i rampljuset, men konspirera desto mer i det fördolda.
Det är djupt olyckligt.
Min önskan inför nästa år är vi vågar förlora fotfästet en smula och att vi gör oss så smarta som vi är.