Werup är död

När jag flyttade hit till Malmö så gick jag till biblioteksfilialen i folkets hus och lånade "Tiden i Malmö på jorden" av Jacques Werup. Sen köpte jag en gammal cykel i en affär på Lantmannagatan, för en cykel behövde man i Malmö redan då.
Sen cyklade jag ner till Ribersborg och badade och läste om Jacques och hans liv i stan. Bredvid mig satt folk och pratade om limonad och röllebörar. Jag försökte komma hem hit. Det gick trögt. Malmö var litet och det fanns inte mycket av något, annat än av rivningstomter och konsumbutiker. Tomma lägenheter fanns i massor, förstås. Jacques Werup hade flyttat till Lövestad, sa bibliotekarien till mig när jag lämnade tillbaka boken. Jag började misströsta. Kunde jag verkligen bo här?
Jag visste inte. Men jag blev kvar. Är kvar. Tror att Werup också flyttade hit igen. Har för mig att jag såg honom för inte så länge sedan vid Triangeln. Live såg jag honom annars bara en gång, när Hipp invigdes och jag satt i publiken i min pappas gamla kostym och slipsen satt som en strypsnara, bredvid en tjej som jag inte sett sedan dess.
Och nu är Werup död. Och Malmö har varken något bibliotek i folkets hus eller lediga lägenheter. Jag bor bakom lås och bom i bostadsrätt och klär numera bra i kostym.