Så är det. Det finns ingen anledning att göra sig själv till en lam anka och förgå sig i medberoende kommentarer om att den uppenbara rasismen skulle vara något annat och förlåtligt. Att de som tycker vita män är bättre än allt annat dessutom tycker att själva symbolen för vita mäns makt, den ohämmade bilismen, är viktig att försvara, visar tyvärr vilka kvarglömda och frånåkta stackare de är.
Det finns en sorg över att den sista bastionen: detta att hur eländigt allt ändå känns så är man åtminstone en vit man med körkort inte längre ger en de privilegier som pappa lovade att man skulle få.
Man håller sig krampaktigt fast i något som känns vant och tryggt och hatar en köns- och rasförrädare som mig med den intensitet som gör att fem rasister på rad begär replik efter mitt milda fina inlägg om framtidens trafik, på gårdagens kommunfullmäktige. Näst efter invandrare är det miljöpartister och feministkärringar som ska ställas upp mot muren. Ni är välkomna att försöka. Vi får väl se vem som vinner.
Sabbat hela veckan under olika namn since 2005. Sanningar och överdrifter, kärleksförklaringar och en smula avsky
04 mars 2016
Bilpartiet de bruna
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jovisst är det så att Annetorpsleden är för trång för oss som har stora bilar. Man kan knappt hålla mer än 70-80 km//tim där.
Borde naturligtvis breddas till fyrfilig så snart som möjligt.
Skicka en kommentar