Jag kväver en gäspning när jag hör att M i Skåne under stort självberöm kräver att utrikesministern avgår. Att det inte är moderat utrikespolitik i en rödgrön regering är för mig självklart. Inte heller är jag förvånad över att utrikesministern för hemmaopinionen på klassiskt sossemaner och kanske för att säkra en plats i säkerhetsrådet offrar relationerna med Israel. Jag tycker det är vanvettigt, men förvånad är jag inte och det kan ingen annan heller vara. Margot Wallström handlar inte efter eget huvud. Så låt oss prata sakpolitik istället. Låt oss uppmärksamma finns ett antisemitiskt monster, en hydra, som nästlar sig i politiken och behandlar judar och den judiska staten som en annan sort, som lite eljest folk, gnälliga och smarta. Det är en struktur, något normaliserat att alltid döma Israel hårdare än alla andra. Det är inget personligt. Utrikesministern är troligen inte ondare eller godare än någon annan i det avseendet. Så kan ett välförtjänt dödande skott i bröstet på en terrorist i Tel Aviv betraktas i ett helt annat ljus än det skott som sänkte terroristen i Trollhättan. I det första fallet är det "utomrättsliga avrättningar", i det andra självförsvar. Om detta kan vi och bör vi tala. Om den ena eller andra politikerns person not so much.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar