03 juli 2015

Malmö v/s Stockholm

Så är vi tillbaka i vår stad, staden som jag gjort till en av mina och där mina barn är födda. I drygt trettio år har jag bott här och sett bombhålen fyllas igen och bilismen då börja maka på sig. Vi går från centralen genom centrum ner mot vårt Möllan och pratar och tar in. Tre tjejer sitter vid en husvägg och pratar om livet och röker marlboros. En berusad snubbe hälsar glatt. Det är nya målningar på P-Anna och fyra killar står runt en vit Audi och diskuterar högt på arabiska. Ett  tufft gäng med ryggmärken på sina västar passerar på andra sidan gatan. Malmö rör på sig, men allt är inte gott här. Det är ingen idyll. Bara för några dagar sedan såg vi reprisen av reportaget om antisemitismen i stan och blev lika förfärade denna gång. Det är våra hemmiljöer och dessa idioter till rasistiska svin har mage att ifrågasätta andras rätt att leva ifred här. Men sån skit finns ju överallt och vi vanliga vettiga malmöbor (Hej, Sia!) lämnar det inte ifred.
För mig är det Malmö som gäller, speciellt jämfört med det Stockholm som vi rullade in i för en vecka sen. Allt var så rent där, så putsat, så dyrt och välorganiserat. Bländande vackert, men man kan inte lägga sin arm runt en vacker utsikt och det går inte att varken äta eller bo i blånande vatten och en blandning av salt och sött, eller hur de nu sjunger. Malmö är öppet med möjligher och skavanker. I Malmö är det lättare att vara den du vill vara och bo där du vill bo. Stockholm är så fint, Malmö är så levande. Därför Malmö.

Inga kommentarer: