Flera tankar i huvudet om lördagens demo

Limhamns torg är fult och tråkigt. För att förstärka denna tristess, så har man dessutom prytt torget med lekredskap i betong. Grått på grått. Några få lekande barn, deras föräldrar och en grupp bänkfyllon är oftast alla man möter när man passerar stället. Kanske var det därför nazisterna fick mötestillstånd just där; för att det inte precis är Gustav Adolfs torg, om man säger så. Men vad man än tänkte om denna dag , så blev det fel. Samtliga som kunde förväntas visa makt och ledarskap just där och då misslyckades med det. Om polisen hade trott att blott deras månghövdade närvaro skulle avskräcka från illdåd, så var det en from förhoppning och om några av de mer revolutionsromantiska delarna av demon hade trott att de verkligen skulle fysiskt kunna hindra nassesvinen från att hålla sitt möte, så var det väl naivt.
Det är nu vi måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Jag vet att det är svårt, men låt oss försöka. Medierna flödar av skarpa ställningstaganden och allra säkrast är de som var på annan plats. Politiker av olika kulär missar heller inte chansen att plocka poäng.
Vi som var där och varken är en del av ordningsmakten eller vänner av lynchning ser dels en poliskår som satsar mer på pansar och kavalleri än på lugna och sansade strategier och dels hur svartklädda med danskt och stockholmskt idiom dyker upp som från ingenstans och vill ha strid med polisen, för att de hindrar dem från att rent fysiskt krossa nazismen.
Och resultatet är att ingen vinner. Polisen missar chansen att vinna förtroende får stå.med skammens rodnad helt befogat och istället för att krossa nazister blir några aktivister själva halvt krossade. Troligtvis blir de varmt omklappade i vissa grupper, men någon antirasistisk seger är det inte.
Till en annan gång föreslår jag att vi glada not so revolutionära människor tar ledningen över motståndet mot nazism och vad det nu är. Jag föreslår också att polisen kanske ser till att ordna en temadag om tankar och idéer hos den utomparlamentariska vänstern. Samt kanske gör vissa omplaceringar i ledningen.
Eller så nekar vi helt enkelt nassarna mötestillstånd. När nazister pratar så är det troligen någon form av stämpling till hets mot folkgrupp. Antisemitism och diskriminering är ju själva grejen med nazism. Men får de nya tillstånd lovar jag att ännu en gång vara där. Även om några av oss som demonstrerar mot rasism har en idiotisk strategi, så är det ändå inget mot hur vidrig nazismen är.