Han och jag #50

Jag smög in på skolan en gloppig januaridag och satte mig på en ledig plats. Det är längesedan, ännu levde Bob Marley och Ted Gärdestad, ännu var det landshövdingehus i hela hängmattan, ännu var vi oprövade och unga, ännu anade vi inte var vi skulle hamna sen. Han som blev min vän då fyller femtio idag och han bor i Majorna, den stadsdel där vi lärde känna varandra och där vinden sveper in salt och dofter från havet nu som då, som det alltid kommer att göra. Vi hade några år där innan tiden bar oss åt olika håll, vi sjöng på krogar och i parker, som man säger.
Det finns folk som till synes glider igenom livet utan bekymmer och så finns det såna som han och jag som lever våra liv som om vi vore huvudpersonen i en springsteenlåt. Vi är äldre nu, vi är klokare, vi har tagit liften upp och åker långsamt ner för pisten som är grön eller röd, men verkligen inte svart.