Det svepte en våg av indignation över landet när man kunde läsa kränkande kommentarer om våra EM-spelande fotbollstjejer i de sociala medierna. Till och med ledande politiker gick ut och tog avstånd från formuleringar om flator och kärringar och vem som kan och inte kan spela boll. Hela grejen säger mig två saker. 1. Det finns gott om sexister och homofober, särskilt bland män i arbetarklass och utanförskapsområden.
2. Det finns gott om naiva politiker och debattörer som tycks leva i en annan värld än de flesta.
Det finns en värld här ute där kränkande kommentarer om sexualitet och kvinnors idrottsutövande är vardag. Den ligger en bit från Nytorget och plenisalen och jag kan förstå att alla i pk-land häpnar över pöbelns pöblighet och grabbars grabbighet, eftersom det är så långt från Almedalen till Bjuv, om vi säger så. Mitt förslag är att faktiskt gå in och jobba lite med maskulinitetsfrågor, snarare än att dunka rygg i rättrådighet. Kanske är idrottstjejers utsatthet viktigare än kvinnors representantion i bolagsstyrelser eller anslagen till högskolor?
Varför utesluts tjejer från bollspel redan på dagisgården och varför tycker både personal och föräldrar att det är den naturligaste sak i världen?
Och Pia Sundhage - vilken ledare hon är. En vänstermänniska som lever sin ideologi på ett sätt som borde göra medelklasspojkarna med vänsterattribut att gröna av avund där de sitte i mina kvarter och dricker sina öl och twittrar sanningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar