19 april 2013

Så nära, så nära

Några av er som läser det här har ett problematiskt förhållande till alkohol. Vi är med i samma klubb, men inte alla av oss skyltar med det. Man får göra som man vill, men för mig är det bokstavligt talat livsviktigt att markera mitt avstånd. Inte till er som väljer att använda alkohol, utan till själva drogen som sådan. Jag gillar. syndaren men inte synden. Simple as that. Ibland blir det ändå lite komiskt när människor med stora ord är så normkritiska att de knappt hinner andas när det gäller familjepolitik och kärlek, samtidigt som de inte för ett ögonblick reflekterar över normen att bedöva själ och sinne med alkohol. Istället får jag förklara varför jag vill möta livets makter vapenlös.
Under min snart sexåriga alkoholfrihet har jag ändå då och då funderat på att bryta nykterhetslöftet och igår var det nära att det blev verklighet. Det var närmre än någonsin och det kunde ha slutat illa. En beställning som blev fel, två etiketter som liknar varandra och jag tänkte under halvdelen av en sekund att nåt litet glas väl inte kan skada. Men det kan ju det och det hade inte blivit något litet glas, utan en förevisning ut i öknen igen. Så nära, var jag. Jag darrade och ropade till mig servitrisen. Allt reddes ut och jag var kvar i sanning och nykterhet. Tillbaka i tryggheten,  men med ögat och skallen vakande.

Inga kommentarer: