Bästa Magnus frågar varför han ska engagera sig politiskt igen. Det kan man såklart fråga sig. Det är slitsamt och kostsamt, för tvärtemot vad de flesta tror tjänar man vare sig karriärpoäng eller pengar på politiken. Men man ska ändå. Vissa saker måste man göra för att visa atr man inte är en liten lort, som Jonathan Lejonhjärta säger. Det krävs såklart några saker av en. Det första är att ens avsikter är hederliga. Politik är inget nöje, ingen ball och trendig grej. Det är mödosamt och ofta ska man först kompromissa internt innan man kompromissar med sina samarbetspartier. Sen är min erfarenhet att förändringar som består tar väldigt lång tid att genomföra. Och man kan hitta vänner och kärlek i politiken, men ännu oftare får man ovänner.
Och ändå är det värt besväret.
Om det brinner en jävla eld i dig, om du bestämt dig för att göra en skillnad, om du vill slåss för allas rätt, för frihet och solidaritet så har du inget val. Du bara måste. Du vet att du kan, du duger lika bra som någon annan, dina erfarenheter är viktiga. Livet är för kort för att levas halvt eller cyniskt. Du ska förändra världen.
12 april 2013
Magnus frågar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tack. Jamen dåså, då finns det ju ingen återvändo. Jag har varit på tre olika partirelaterade möten under våren och det är med skräckblandad förtjusning jag åter närmar mig det hela. I går var jag i stadshuset i annat ärende, jag kände igen lukten, jag kände igen ljudet av motorerna som öppnar entrédörrarna. Och jag gillade det. Förmodligen kommer jag känna igen mycket av det som sägs på sammanträdena också. Men det finns nu en stor skillnad, närvaron av ultranationalistiska fascister. Och faktiskt, det är min drivkraft att göra allt jag kan för att de ska göra ett lite sämre valresultat nästa gång. Jag tror jag kan göra skillnad, men är långt ifrån övertygad.
Skicka en kommentar