Nej, jag slutar inte med politiken

Ni kan vara lugna. Eller oroliga, om det nu är så det är. Oavsett vilket så kan ni lugnt räkna med att jag fortsätter att läsa handlingar, formulera ståndpunkter och förändra världen. Det jag skrev igår på twitter var bara självironi plus en referens till boken 1984, som jag antog att folk hade läst. Vi fördjupar oss inte mer i saken,  tror jag. Jag ska ska akta mig för att skoja i alla fall. Förra gången jag gjorde det fick jag ju dessutom en skarp reprimand, så jag borde lärt mig kan ni tycka.
Och de gröna förblir mitt parti. Även om jag ibland är kritisk och till exempel får en halv infarkt när jag läser ett uttalande om Gazakriget och inte alls fattade vad Gustav menade igår om skolan och barn med annat modersmål än svenska. Jag tror rent av att kritiken är ett uttryck för kärlek till partiet. Den man älskar vill man säga sanningen till, det är bara i infekterade och osäkra relationer som man säger inställsamma saker.