Lite som en vanlig människa

Lilla A går hem från skolan och utanför hennes port på Bergsgatan 35 i Malmö ligger en skjuten man. Han föll för en kula bara minuter innan lilla A plockar fram handen ur vanten för att ringa på porttelefonen. Vi vet inte vad som hänt riktigt, men det oroar att nioåriga flickors skolväg korsas av kulor avsedda att döda. Det är inte riktigt så vi hade tänkt oss livet i Malmös bullrande vackra hjärta.
Det är fredagseftermiddag på Malmös smutsigaste gata och någon skriver i en krönika att det borgerliga/gröna styret i regionen gör oss mer otrygga än en död man på gatan. Men så är det i alla fall inte för oss här. Vi tycker att önskemålet att slippa både höga kvävedioxidhalter och dödande kulor är rimliga. Vi betalar våra skatter och sköter våra jobb efter bästa förmåga. Sjukvården har vi inga alarmerande synpunkter på, men det finns säkert förbättringar att göra. En kvinna som heter Anna blockar mig på twitter för att.jag försöker påpeka just detta. Kanske uttrycker jag mig lite dumt; man blir lätt en smula emotionell, när det gäller ens närmaste. Man mister sin kyla och ens partipolitiska taktiska överväganden flyr sin kos. Man är lite som som en vanlig människa.