01 november 2012

Jag ska bli bättre på det här

November stänger dörrarna till ljuset och det faller tunga regndroppar på vägen mellan Rosengård och centrum. Det är inga studiebesök i området idag, man reser till varmare platser så här års. Cykeln är inte min blåa Pilen utan Saras svarta Crescent och när jag efter en timmes möte ska låsa upp den, så sätter jag nyckeln i någon annans lås. Men först går jag in i det stora huset och rör mig välbekant. Receptionisterna tycks vagt känna igen mig, inte välbekant som för längesen och inte heller okänt som bara för några år sen. Jag har varit här många gånger och stigit och sjunkit i anseende under den tiden. Det hugger lite i hjärtat när människor som tidigare lett vackert och frågat nyfiket om mig nu hälsar mer distanserat, men det är inte för att få beundrande blickar som jag blev politiker och inte heller för att få kompisar eller för att få råd med ett nytt hus eller så.
Jag hade kunnat abdikera,  kunnat satsa på att skicka vackra vykort från fjärran metropoler istället för att provocera och göra mig ovän med folk.
Det som håller elden fladdrande men klar även i hårt väder är visionen om att en annan värld är möjlig. Att liv på planeten kan finnas. Och allas lika värde stavas Allas. Lika. Värde. Och konsekvent antirasism är inget som kan kompromissas med. Någonsin. Det får kosta om det måste, men jag lovar ändå: jag ska bli bättre på det här.
Bättre på att se gott hos andra, bättre på att räkna till tio innan jag slänger iväg något ut i rymden, bättre på att peppa, bättre på konstruktiva förslag.
Det är den lampa jag vill tända i novembermörkret, den brandfackla jag slänger in i mitt eget kretslopp.

Inga kommentarer: