Ta din hundring och stick upp den nånstans

En unge säger att han har en ficklampa, när vi läser spöksaga och avhandlar mörkrets eventuella farlighet. En annan berättar då att han har lampa som ser ut som en blomma, varpå en tredje unge hävdar att han har en ficklampa som ser ut som en blomma. Men jag vet att han ljuger, för han bor en bit bort i en trång lägenhet och sover i samma rum som mamma, pappa och två syskon. Fortfarande väntar familjen på besked om man ska få stanna i Sverige och pappa mår visst inte så bra, vad jag förstår. Några extravaganser blir det inte tal om. Pojken med ficklampan har det inte heller så kul i livet, men det är inget jag kan fördjupa mig i tyvärr. Finge jag berätta bleve det en sorgesam historia, så mycket kan jag i alla fall avslöja.
Samma parti som inte tycker att dessa barn alls borde bo hos kusiner och kompisar i Malmö, utan helst i en bedagad bruksort i epatraktorland, föreslår nu att alla mammor ska få en extra hundring i barnbidrag. Stefan, jag vet inte riktigt hur jag ska sammanfatta mina känslor inför ditt förslag. Kanske nåt i stil med: den hundringen kan du stoppa upp nånstans. Förlåt min plumpa formulering. Men ibland orkar man inte vara sådär fin och spinnad.