28 oktober 2012

Allt är bättre nu.

En dag i början av januari 1981 stegade jag in genom en av de tunga portarna till Majornas gymnasium. Det är längesen nu, går man dit nu så ser man att skolgården till hälften är bebyggd med en förskola och nere i bamba är det fina dukar på borden och hela området runt skolan är förändrad. Det är andra människor som hänger i min ungdoms hood nu, affären på hörnan är kafé och nya hus har ersatt de nedgångna landshövdingehusen, men ute på Karl Johansgatan stannar treorna som vanligt, så något känner man igen.
Jag visste inte ett dugg hur mitt liv skulle bli när jag öppnade skolans port den där dagen. Ännu hade jag inga livsplaner och kärleken var något jag bara hört om i sånger och läst om i böcker. Jag var ung, men hade samma bruna ögon och var lika lång som nu och hade ungefär samma vikt. Allt annat är förändrat.
Det var härligt att gå på gymnasiet, men allt är bättre nu. Jag har upplevt kärleken,  jag får göra nytta och jag är med och förändrar världen, även om det senare går trögt och kräver mycket av mig.
Ungdomen ska man inte bita sig fast i eller dyrka; det är vuxenlivet som är det riktiga livet. Allt är bättre nu.

Inga kommentarer: