Han valde rätt artist till sin första riktiga konsert sonen. Thåström kan man lita på. Tung som bly nuförtiden, långt från det lekfulla i punken och det ösiga rockandet. Lyckligtvis också en bra bit från Stry Terrarie-tramset. Och där stod vi och lyssnade. Pimme fyller 55 dagen innan sonen fyller 14 och det är bättre tider nu.
I en helt annan tid satt jag på en dansk gräsmatta omgiven av ölpimplande, haschrökande människor som aldrig hört om det nya punkbandet från Rågsveds betong. Jag var 15 och hade själv rest ner för att lyssna på musik och vara alternativ. Det är längesen och Pimme skrek i micken och hatade allt etablerat. Han hade ännu inte träffat sin Samarkanda, så länge sen var det.
Nu när allt är bättre och kärlek och politik smälter ihop , så är Thåströms musik lyckligtvis en annan. Han är inte den som drar sina gamla hits, utan han skapar nytt utan att flörta med oss.
Min son är snart 14 och Pimme 55. Men livet är samma outgrundliga mysterium oavsett hur gammal eller ung man är. Uttrycken må förändras, men längtan och nyfikenheten består.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar