03 december 2011

När jag skriver mitt mästerverk

Ibland känner jag verkligen att jag inte är med där saker händer. Det är väl det där utanförskapet alla snackar om. Ändå bor jag ju mitt i stan och jobbar och har tre politiska uppdrag. Och det är inte alla dagar som Bergsgatan här nedanför ser ut som en målning av Monet, för det mesta är det skarpt som om megapixarna aldrig kan ta slut. Nu ligger jag här och tänker på vad min roman ska handla om och när den egentligen ska skriva sig. Kanske ska den handla om förlåtelse. Hämnd ligger väl annars närmre tangentfingrarna, om man säger så, men förlåtelse är en större utmaning. Det skulle Jubolt tänkt på innan han satte sig i Skavlans soffa för att reparera skadan han dragit på sig själv och sossarna genom lögner och närighet. Så Linn Ullmam klappade till honom och såret revs upp igen. Förlåtelse får man när man vet att man gjort fel och erkäner det. Någon form av botgöring måste också ingå även om det känns lite tungt. Nu tycker ni kanske att jag ställer höga krav, men Håkan vill bli min statsminister och då ska han vara lite mognare och lite medvetnare än vi andra.
Så där, ja. En bok där förlåtelse ingår. Och politik. Och kärlek, som i en sång av Lisa Ekdahl: öppna ditt fönster eller Thöström: flicka med guld och fan fan fan.Nu är det bara att köra.

1 kommentar:

öbloggarn sa...

Ser redan fram mot boken