I affären lyfter jag på ett paket med gott gräddat grovbröd och känner en doft som för mig tillbaka till en annan tid. Det var då jag bodde i Tynnered i en uppgång som stank av mögel och gammal fylla och började klockan elva på kvällen och slutade klockan sex. Mitt jobba var att ta brödpåsarna från bandet och lägga dem i låor som man ställde på pallar, vilka man sen körde bort till lastbryggan. Ibland blev man befordrad till hönokakorna och ibland nedskickad till de stinkade formarna där formbröden blev till. Så dansade jag en sommar, natt efter natt och på morgonen promenerade jag jag hem, viadukten över Dag Hammarsköldsleden, Marconi upp, tvärs över Frölunda torg och så hemma. Det är längesen, så länge sen att detaljerna börjar lösas upp. Det är också min enda erfarenhet av det privata näringslivet. Eller snubben som jag hjälpte att lägga rör sommaren innan var väl också näringsliv. Och min farsa och allt orerandet om den närande och tärande sektorn från det hållt.
Men jag: kommunalanställd sen alltid. Det finns liksom inget val, ty offentligt har alltid varit melodin i min sorts verksamhet. Så jag är inte rätt människa att blanda mig i den uppflammande diskussionen om det är hejdlös profithunger som ligger bakom all privat vård och gränslös solidaritet som kännetecknar offentlig vård och omsorg. Men såhär tror jag ändå: Om man över tid vill tjäna pengar på vård och omsorg, så ser man till att verksamheten attraherar vårdtagare och anhöriga. Och den gör inte det om mormor badar i kiss eller om golvet är så halt att farfar ramlar och bryter benen. och om det vore så enkelt som V och delar av S beeskriver verkligheten, så skulle konsum lätt knäckt ICA med lägre priser och bättre service och när det begav sig skulle den statliga kedjan Clock drivit McDonalds i konkurs. Men så är det inte. Rätt så tvärtom, faktiskt. Och om nån nu påstår att mat och vård inte kan jämföras, så: jo, det kan det. Det handlar om samma sak, bra service som skapar långsiktiga kundrelaioner och medarbetare som stannar. Och då kan inte all privat vård vara som carema när det är som sämst; det hade helt enkelt inte varat så länge. Och jag gillar om man tjänar pengar på bra vård. Hellre det än kolgruvor och kärnkraft, liksom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar