02 oktober 2011

Ni har läst detta förut

Det är väl samma gamla sång vart man än går. The song remains the same och jag skriver ungefär samma blogginlägg gång på gång Och två av kvinnorna i mitt liv tycker att jag uttrycker mig hårt och oförsonligt, "som i bloggen", säger dom och tittar menande. Som här i bloggen, alltså, där jag skriver snabba ord om allt möjligt. Det ska inte tas så jävla bokstavligt. I morgon kan man ändra åsikt. Kanske är inte Andreas Carlgren en vargslaktare, kanske är inte Lund en uppblåst håla och sannolikt är det överdrivet att kalla Landskrona för en loserstad. Jag och kvinnorna äter thaimat på torget, mat som inte alls är så stark som påanonnserat och dricker vatten till, ty på Krua Thai vågar man utmana alkoholnormen. Vi talar om major Björklunds rotting, utan att nämna den med namn och jag minns mitt enda personliga möte med Björklund. Vi satt på scenen på Göteborgs stadsteater och skulle diskutera närdemokrati och Björklund var lika tvärsäker som han alltid är. Liksom uppskruvad, långt från lugnet på den västgötaslätt där han kom till världen för så där 48 år sedan. Innan dottern plingade på porttelefonen så tog vi tåget till Lund och åter. Inte så uppblåst idag då, mest soligt och blommor som slog ut i botan och alla institutioner som låg helgtysta och låsta. Inga duktiga Amanda Svenssonar som tentade och inga docenter med pannorna i djupa veck, bara soliga leenden. På torget hemma i Malmö, staden av kött och blod, resonerar vi än en gång hur det kunde komma sig att en kille som var så kreativ, så smart och som hade ett sätt med orden och en engelsk styvfar kunde ha sju ig i åttonde klass, däribland i svenska, engelska och matte. Och hur samma kille, en naturbegåvning med små barn, kunde tillåtas att misslyckas kapitalt även på gymnasiets barn- och fritidsprogram. Vår skola är till för honom, men det är Amanda Svensson på första raden som får de höga betygen, trots att vi vet att hon ändå klarar sig rätt bra. Ja, jag har ingen lösning på skolans problem, men ett hett tips är att utgå från vad vår kille faktiskt kan och är intresserad av och kanske inte ständigt påminna honom om hans brister. Ty brister har vi alla, även Amanda Svensson, som bara var ett namn jag hittade på. Killen vars namn jag inte avslöjar skulle hur som helst inte trivas bland spexare och slabbare, utan hör väl mer hemma här i falafelstan, precis som vi. Och jag vet att ni har läst detta förut.

Inga kommentarer: