Okunnig och orutinerad

Nu när kommunstyrelsens ordförande kallar oss gröna för ungdomligt oförståndiga och orutinerade, så tänker man väl inte så mycket på det, utan mer på den tid då man faktiskt var så där ny i politiken och inte visste hur det gick till. Gosh, det är längesen nu. Gustav Fridolin hade väl inte inte ens börjat grundskolan, men Ilmar var såklart kommunalråd redan då. I 45 minuter stod han i fullmäktiges talarstol och sågade den dåvarande borgeliga kommunledningens sjukvårdspolitik, för sjukvård intresserade honom på den tiden, väl så mycket som konserthus och plask och lek-bad. Jag hann gå ut och röka ett par tre cigg, minns jag. När det var dags för lunch gick jag och hämtade min plånbok, ty jag trodde att man betalade för sig. Naivt, såklart, men gulligt på något sätt. Jag trodde också att man verkligen fick svar när man ställde frågor på mötet till ansvarigt kommunalråd, så jag frågade om och om igen tils någon väste att ks-ordföranden (dåvarande, inte Ilmar) självklart inte släppte in en miljöflummare i debatten. Och så blev man kallad okunnig och orutinerad och det var jag ju också. 20 år senare är jag ibland rädd för att kanske ha blivit allt för cynisk och trött. Allt har man hört, tycks det, så okunnig och orutinerad är jag inte. Men ungdomlig får han gärna säga fler gånger, den gode Ilmar.