20 juni 2011

Jag har mail

Det är budgetfullmäktige och gott om tid att kolla mail, medan SD:s begåvningsreserv skyller allt på Tomas Billstrand, vem det nu är. Min hotmail är ett sorgligt kapitel. Det var längesen den blev hackad, längesen jag fick några roliga mail; nu är det mest konstig spam av olika slag. Några som envisas med att skicka skamliga förslag och inbjudningar till en gift man är de företag som, med vänsterpartistiskt ordval, skamlöst vill tjäna pengar på folks längtan efter kärlek. Man erbjuder mig att för en låg avgift exponera mig för kärlekstörstande singlar och därtill kan man få uträknat vem man borde passa ihop med. Oh My god, det finns ett datorprogram som kan läsa tankar, tydligen. Nätdejting var aldrig riktigt jag och anekdoterna är många och dråpliga om hur folk inte riktigt var det de sa sig vara, kanske inte heller alltid det de trodde sig vara (vilket är sorgligare, att ljuga är lite bättre). Rent personligt skadades mitt ego storligen av att kvinnor, vars allt jag för en tid var, som enligt egen utsago var galna i mig och vars andra halva jag utgjorde, efter avslutad relation med blixtens hastighet flyttade ihop med nästa nätdejt, som förmodligen fick lika smickrande omdömen. Ja, arma människor. Ännu ett mail deletas och min uppmärksamhet flyttas åter till nuet och debatten som redan kommit in på vård och omsorg, "Demensboende", säger kvinnan i talarstolen och framtiden tycks ljus.

Inga kommentarer: