Varför ska vi ha riksdagsledamöter från Jönköpings län?

Jag vaknar upp till en helt vanlig söndagsmorgon. Mina barn sover ännu, han som snart fyller tolv och han som är myndig och satt och lyssnade på Jimi Hendrix halva natten. Nioåringen ska jag snart plocka upp utanför Kronprinsen, där han sovit hos en kompis. Det är söndag och fotbollsträning. En av KD:s huvuduppgifter kommer att vara att motvrka kvotering, skriver Göran Hägglund på DN-debatt. Jorå. Ännu en gång försöker mannen som tjänar närmare två miljoner per år att tala för såna som jag; vi som cyklar och hämtar våra barn vid kronprinsen på söndagsförmiddagarna. Det är kanske inte så trovärdigt. Göran skriver om vanligt folk, som om vi vanliga vore inskränkta kristdemokrater. Ytterst få av oss är det. Dom flesta önskar att ens barn får lov att välja sina vägar och inte sorteras bort eller ledas åt vissa håll på grund av kön eller annat. ganska få tycker att kristna värderingar är svaret på gåtan och till skillnad från Hägglund förstår vi vanliga att vårdnadsbidraget stänger in fattiga mammor från Husby och Rinkeby i lägenheterna, så att dom aldrig lär sig svenska ordentligt. Vi vanliga fattar också att det är svårt att dra från sin misshandlande man om man inte har egna pengar. Kanske kommer det en dag då min tolvårings långa hår inte är en issue på skolgården eller då lattemammors ögon inte längre tindrar när jag berättar om min äldste sons yrkesval. Ungefär samtidigt kan vi nog sluta kvotera in riksdagsledamöter från Jönköpings län. Det ska bli skönt.