Förskolebarnen har inte alltid full koll på vilka som bor därhemma. Ibland talas det om morföräldrar och kusiner och sådär. Ofta är det nån inneboende eller två, ingen vet om det är så kallat illegala människor eller ebos; vår snåldumma migationspolitiks termer är något som rosengårdsungarna än så länge är lyckligt ovetande om. När det går några år och det är skoldags gör trångboddheten att det inte finns plats för läxläsning. Para sen detta med att föräldrarna ofta varken fattar vad skolor ska vara bra för eller kan hjälpa ungarna, så blir det en ohållbar situation, som om inte mögel, moralpoliser, black cobras och slitna lägenheter är illa nog. Detta med egentid och eget rum är en lyx dom inte hört om. Men det engagerar andra. Samma medelklass som av principiella skäl värnar om ebo och därmed en förödande trångboddhet ojar sig nu över att dom efter att ha skaffat ett eller två välplanerade ungar, några år efter examen och jordenruntresan, inte har tid för sig själva. Det provocerar så in i märgen när välmående välsituerade människor gnäller. Man måste inte vara kåt, glad och tacksam hela tiden, men man får sätta saker i relation till vartannat och nöja sig med att livet är ofullkomligt. Och det ironiska i att samma välmående medelklass som talar om behovet av egentid mellan köksrenoveringarna försvarar ett system som gynnar trångboddhet i Sveriges slitnaste och fattigaste områden kan man inte raljera nog om. Och när mitt parti nu dessutom svänger och börjar försvara pigavdragen, så sliter det och drar i betongbarnet. Kanske ska tjejerna från Herrgården städa åt er så ni får mer egentid?
Är det så ni har tänkt, riksdagsgruppen?
6 kommentarer:
Berätta för mig vad ebo är?
I övrigt fnissade jag när jag läste om paret med egentiden, vilken kontrast. Även om jag ofta bloggar om ensamlängt. :)
Ebo är rätten till eget boende under asylprocessen. Det låter fint att man får bo var man vill, men det innebär i stort sett alltid att folk hyser in sig hos släktingar i miljonprogrammet.
Ja, fnissa är väl det man ska göra.
Hej, Anders!
Vilket är ditt förslag till alternativ? Många fixar inte att bo på anläggningsboende (ABO). Kan inte sova, etc.
Hälsningar Elisabeth H Gustafsson
Jag tror på generösare asylregler i första hand och att man helt enkelt inför en maxgräns för antalet boende i en lägenhet. Några andra regelförändringar behövs inte.
Problemet med EBO är att det innebär en stark ekonomisk press på dem som redan har en pressad situation, t ex genom minnet av upplevelser som det kan ta många år, eller hela resten av livet, att bearbeta. (Varför överlevde eller klarade jag mig undan när de andra dog eller utsattes för mycket värre behandling, kommer jag att få uppehållstillstånd, hur skall jag lära mig språket, hur kommer mina barn att klara sig ...)
Vi behöver visa större generositet men det måste, när det gäller den ekonomiska biten, bli så att bördorna blir jämnare fördelade än de är i dag. Sedan borde vi som ändå har en något så när fungerande demokrati avsätta större resurser för att få igång en sådan utveckling i andra länder där behoven av ett väl fungerande beslutssystem är mer akuta, likaså sprida ideer om en förändring i ekonomin så att det inte alltid skall vara den fattigaste delen som skall bära de tyngsta bördorna.
Per Almgren
Om man återinförde EBO-bidraget, vilket MP vill, så skulle det finnas möjligheter att bosätta sig i andra/större lägenheter.
Förstår inte vad som skulle förbättras över att tvinga alla nyanlända att bo i Migrationsverkets lokaler, mot deras vilja.
Skicka en kommentar