Inget av mina barn uppmärksammade fars dag. Och det är gott så. Att vara farsa är inget som särskilt behöver premieras. Rätt många kan konsten att skaffa barn och om jag får moralisera en smula, en hel del som inte förefaller ha för avsikt att bli föräldrar i nån omvårdande mening. Ingenting är som förut när man får barn, sägs det. Jo, säger jag, det mesta är som vanligt. Möjligen spetsas motsättningarna till en smula och illusionen om jämställdhet försvinner. Mer än en kvinnlig kompis har gott från brinnande feminist till vällingskalle fortare än någon hunnit ropa biologism efter att ha fått barn. Inte en enda man i min närhet har gjort det. Not one. Lika villkor kan inte uppstå av sig själv, kampen för det måste vara noga förberedd. Man kan inte heller snacka sig till det. En jämställd förälder blir du bara om du offrar något för det, prcis som all annan solidaritet, så handlar det om att avstå privilegier. Därför välkomnar jag sossarnas förslag om tredelning av föräldraförsäkringen. visserligen har vi gröna redan tyckt så ett tag, men välkomna in i spelet, Sveriges största parti. Personligen skulle jag inte överlåta en dag och det är min enträgna uppmaning till alla nyblivna föräldrar. Se till så att alla inblandade tar vardagslunk med ungarna redan från tidig början. Och ljug inte och säg att ni gör det när ni inte gör det. Tar man inte föräldraledigt så gör man inte. Det kan inte kompenseras med att handla middag eller laga mat på helgerna. Det är ljug.
Mitt ex tycker att jag är en kass förälder som åker till Barcelona över julen istället för att vara ledig varenda jävla studiedag i oktober. Men jag har varit förälder längre än henne och vet att att inte förlora mig själv i välling och simskolor. Jag är en dålig farsa, säger hon. Folk snackar så mycket. Lev istället, varje dag kan vara det sista. Men inge jävla fars dag. Slips är ett fult plagg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar