Du är vacker, det är sant.

Hela sommaren 2005 trakasserades vi av en fd soldat i den brittiska armén som sjöng i ett högt nästan nasalt tonläge. Hans sång blev snabbt väldigt populär och därmed något man bordde sky som pesten. Men det blev den där varma sommarens soundtrack för en nyutkommen skör singel i stan. Blunt satt i mina lurar när jag gick genom slottskogen efter att ha blivit avvisad av sommarens andra date några dagar tidigare. Att bli fri och singel var verkligen blandgodis hela vägen. Det kostade umgänge med barnen, när ett bittert och hämndlystet ex, precis som nu tyvärr, använde barnen som ett redskap att komma åt mig. Det är klart att hon kom åt mig. På den andra sidan av saken fanns att jag faktiskt återigen var en egen person, fri att äta vad jag ville, se vilka filmer jag ville och gå och lägga mig var och med vem jag ville. Jag behövde inte längre försöka anpassa mig för att bli sedd, behövde inte kämpa för hon äntligen och till sist skulle ge mig ett G i ordning och uppförande. Jag var fri och skör och skulle lära mig allt om dejting och kärlek från början igen. Det känns som evigheter sen. Det är lyckligtvis evigheter sen. Och du är vacker, det är sant. Lika brunögd och envis som jag, lika principfast och sugen på starkt kaffe och analyser. Du är vacker, det är sant.