Korkade trafikplanerare och naiva politiker byggde en motorväg tvärs igenom Malmö. Numera försedd med bullerskydd, står den som en mur mellan Rosengård och fyramiljonersvillorna på Videdal. Mer pedagogisk än så kan man inte vara om man vill visa skillnaderna mellan dom som har och dom som inte har, en skillnad som dessutom ökar. Jag är snubblande nära att säga nåt dräpande ironiskt om araber bakom murar till min kollega, men hon är palestinska och tycker kanske inte att det är så kul. dessutom går det att ta sig under motorvägen genom en nedklottrad gångtunnel. Dygnet runt och inte bara när några vakter känner för det. Man får ha perspektiv ibland.
Min kollegas vackra gröna slöja är en färgklick bland alla linusbarnen på bondgårdslekplatsen och flera av våra ungar är både funktionshindrade och olivhyade, så visst märks det när utegrillsbältet får besök av oss som aldrig marinerar fläskkarré till tonerna av Tomas Ledins "Sommaren är kort". Dom behöver se oss och våra ungar behöver se att det finns annat än dagis, hemma och City gross och det är mitt jobb att visa dom det. och bjuda på vattenmelon och dricka starkt kaffe ur IKEA:s plastmuggar. Här ute bland villorna är det tyst och rent. Folk renoverar väl sina kök eller så är dom på Mallorca, såhär i slutet på semestern. Sen ska det tjänas pengar igen. Kollegan och jag diskuterar det intressanta i att dom som tjänat på högerpolitiken använder sina stålar till att riva ut fullt fungerande kök och sätta in metallickylar och köksöar, istället för att gå ner i arbetstid eller resa jorden runt eller så. Det är värderingar, såklart. Själv har jag en reva i tapeten i vardagsrummet, men har varit i Barcelona, London och Rom under det senaste året. Jag kan välja och väljer. Det är möjligheten att välja, som skiljer klasserna åt.
Men även folk som skulle kunna välja låter sig styras av strukturer och föreställningar om vad som är kärlek och ett gott liv. En av mammorna på lekplatsen ser ut som Ella Bohlin, lika söt, välmejkad och fejkfrom som unga pingst/livets ord-kvinnor brukar göra. Stackars Ella, som trodde att partiet faktiskt ville ha in henne i EP. Newsflash: i KD:s värld ska unga kvinnor tiga i församlingen, vara söta och dra barnvagnen i solskenet. Till Bryssel skickar man pastor Alf, of course.
Lycka för oss gröna att vi aldrig skickade Marianne Samuelsson någonstans, tänker jag innan vi ger oss iväg i riktning Rosengård igen, men minns att hon faktiskt satt i nordiska rådet och åkte till Rio-konferensen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar