Jag skrev i på fejan: Vetenskap fick människan att flyga till månen, religionen fick människor att flyga in i skyskrapor. Jag tyckte det var en fyndig formulering, men sen skrev Peter Å en lika smart kommentar tillbaka och så skickades jag ut att köpa korv, som man säger i fotboll. Men fakta kvarstår nog trots allt. Ingen skulle med åberopande av humanism och vetenskap bestämma sig för att spränga ett tvillingtorn i luften. Men med åberopande av Gud händer sånt lite då och då. Jag tror inte att gud finns. Det vore lite märkligt att det skulle finnas en gud som:
1. skapade jorden (man kunde tycka att han kunde låtit bli att skapa tsunamis och sånt), 2. denna gud ibland (men inte så ofta) ingriper i människors liv och 3. har önskemål om hur vi ska leva vårt liv (inte sällan inom sexualitetens område).
Några tror att gud griper in vid katastrofer och tacker gud/arna för att just dom blir räddade från saker. Hm. Varför låter han vissa klara sig, medan andra dör?
Är det inte en smula förmätet att tycka att man själv är mer älskad av gud än andra?
Ingen vet. Men inte mycket talar för guds existens. Lika bra det.
2 kommentarer:
Men det är ju liksom hans jobb att vara outgrundlig;-)
Jo, precis. När katastrofer inträffar och folk drunknar eller svälter ihjäl, så är det något outgrundligt som vi inte ska försöka fatta ens. Däremot finns det omfattande förskrifter för vem man bör ha sex med och vad som får ätas, till exempel.
Skicka en kommentar