Can´t buy me love.

Två saker fångar mitt intresse denna morgon, förutom det vanliga på jobbet. Trots varslen ökar efterfrågan på hushållsnära tjänster. Alla volvoknegare som sägs upp har alltså en framtid som pigor och drängar hos alla dom som fått tusentals kronor i skattesänkningar. Se där, en framtidsbransch. I metro skriver Cissi Wallin att rikedom minsann inte gjort hennes vän Annika Marklund lycklig, utan lika ångestfyld som alla andra. Jo, men man det är roligare att gråta i en Rolls-Royce än i en folkvagn, som Marlene Dietrich sa. Om rika och kända människor inte blir lyckliga av att vara rika och kända kan dom ju välja bort det. Annika Bengtzons dotters kompis kan ju ägna sig åt meningsfullare saker än att skriva om sin ångest i metro. Hushållsnära tjänster, till exempel. Där verkar ju behovet av insatser vara outsinligt.