13 december 2008

Utepedagogik är ingen nödlösning.

I sydsvenskan står det om att Mariehage förskola nu ska satsa på att ha barnen utomhus mer. Chefen Jeanette Schildt säger att ungarna redan i januari ska få möta Malmös natur och kultur, men det är svårt att veta om hon är ironisk eller inte.
Det fanns en tid då jag var Malmös störste tillskyndare för utepedagogik och rörelse. I någon mån är jag väl det fortfarande, men det var aldrig frågan om att använda utevistelser som nödlösningar, utan utepedagogiken skulle alltid vara ett medvetet arbetssätt med barn till föräldrar som själva önskade verksamhetsformen och pedagoger med idéer och engagemang. I västra innerstaden finns redan den stora uteförskolan som jag var med och byggde upp (innan jag separerade från chefens kompis och blev persona non grata) och det är väl tveksamt om intresset för utepedagogik kan fylla fler platser än dom som finns på den idag överbefolkade förskolan i Pildammsparken. Blir det utomhus i brist på alternativ, så är det fel, det fattar nog alla som tänker till litegrann. Idag jobbar jag snarare för mer utevistelser i konventionella förskolor.
Men det finns fler vägar att gå. Redan 2004 skrev jag ett förslag om udflyktsförskolor, dagis som samlar ihop barnen på ett ställe och sen tillbringar dagen i en hyrd stuga i en skog eller så. Om de fyrkantiga tjänstemännen i västra innerstadens fula kanslibyggnad kollar sina arkiv kan dom kanske hitta mitt mail.
Men det är ju ett sånt hårt tryck på förskolorna, säger man.
Var och varannan förälder vill slänga in sina ungar redan på ettårsdagen, inte för att man tror att det är så bra, utan av ekonomiska skäl, som det heter.
Den gängse föräldraledigheten ser ut som så att mamman drar ut på sina dagar så att dom räcker ett år och lite extra på somrarna. Sen tar pappan ut sina "påtvingade" månader i samband med semestern, alternativt en fredag i veckan. Om normen vore att varje förälder tog ut ett halva var av föräldraledigheten, så skulle trycket såklart minska, eftersom ungarna då kunde vara hemma längre. Föräldrar och barn nöjdare och köerna kortare. Och utepedagogiken slapp vara en nödlösning och stressade förvaltningstjänstemän slapp halvljuga.

3 kommentarer:

japersson sa...

"så att tjänstemännen slapp" storljuga .........!! skulle jag vilja uttrycka det.

Em sa...

Men ÅÅÅH! Fick du ha födelsedagskronan!? Vad fiiint! Jag ler med hela kroppen :D

Vilse på Värnhem/Anders sa...

J: det vore att överdriva.

Em: så cool var jag. velourpedagogen gör entré.