03 december 2008
Förskolan går med vinst.
En av mina favoritskribenter på de politiska motståndarsidan dabbar sig litegrann idag när hon ska skriva om vad saker och ting kostar i samhället. En förskoleplats kostar i snitt 13 000 i månaden basunerar hon ut och frågar sig sen om folk hade varit så nöjda med verksamheten om de verkligen kände till priset. Men, nä, några 13 000 kostar inte förskoleplatsen. En ledarskribent på SvD borde veta en hel del om det där med rundgång av pengar, tycker man, skattesänkningskramare som dom är. 80 procent av förskolans kostnader är personalkostnader och av dom pengarna går 2/3 tillbaka till det allmänna i form av skatter och avgifter. Sen tillkommer förälderns genomsnittliga avgift på 1000 kronor. Plussar man skatteintäkter från arbetande mammor på det så är det svårt att se något annat än en vinst i förskolan. Att förskolan sen sparar pengar åt samhället genom att tidigt se missförhållanden och funktionshinder hos barn kan vi se som en bonus.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Tjingeling!
Blev tipsad om ditt inlägg av någon på min blogg.
Först och främst. Poängen med min text är inte att vi inte ska ha förskolan eller att den är en förlustaffär. Poängen är att måtten på folks nöjdhet har sin grund i att DE TROR att det kostar 1500 kronor, vilket det inte gör.
Det vill säga, det finns utrymme för att kräva fler saker, andra saker och fler former av barnomsorg. Det finns nu tex fria förskolor (Montessori och sånt) och olika sorters Föräldrakooperativ. De är emellertid väldigt styrda av hur vi organiserar den offentliga barnomsorgen med maxtaxa och annat. Det betyder att de i princip måste ha exakt samma upplägg som den kommunala barnomsorgen för att klara sig - det blir en pseudo"marknad". Man kan ju inte höja priset när folk tror att det "kostar" 1500 kronor till att börja med. Ingen vet vad kostnaden verkligen är för det här. Att folk "tror" att det är billigt påverkar hela lönerna också. Strukturen är stel och styrd, vilket även leder till att förskollärarnas löner obönhörligen står mer eller mindre still.
På det seminarie jag var på berättade en tjej från en montessoriförskola och om att de försökt starta sidoverksamhet för att dra in lite extra pengar till verksamheten. Vad man gjorde var att erbjuda barnpassning som hushållsnära tjänst utanför dagistiderna.
Smart idé, kan man tänka. Man skulle ju kunna tänka sig att folk skulle vara intresserade av barnpassning av utbildade barnskötare och proffs.
Men det har inte fungerat så bra. Varför? Jo, folk betalar gärna mer än dubbelt så mycket mer för städning än vad de är villiga att betala för passning utförd av barnskötare med tre års utbildning. De TROR nämligen att det är skitbilligt med barnomsorg.
Vi har ett system som kräver 3,5 års utbildning för att du ska vara behörig att ta hand om barn. Och ett system som får människor att tro att det rimliga priset att betala för denna välutbildade tjänst är 1500 kronor i månaden. Du måste hålla med om att det är liite knas?
Argumentet att den del av lärarnas löner som är skatt och arbetsgivaravgifter går tillbaka till det offentliga... Tja, att vi har en omfattande rundgång av pengar i samhället betyder inte att en dagisplats inte kostar vad den kostar. Sociala avgifter och skatter finns ju överallt, ändå tror jag inte att det är vanligt eller normalt med en så fullständigt sned uppfattning om kostnaderna för många andra varor och tjänster. (vilket inte minst städning vs. barnpassning-exemplet ovan illustrerar.)
Det är bra om man vet priset på varan innan man förklarar sig tippentoppennöjd med den, helt enkelt. Det var väl, in a nutshell, poängen.
Vänligaste!
Sanna Rayman
Jag förstår. Men det är minst sagt mer än en gång jag fått förklara att det inte finns några hundratusen i dagissubventioner att dela ut till hemmamammor. Därför är resonemanget om rundgång och att en förskoleplats frigör en pigg skattebetalare inte oväsentligt.
Nej, såklart inte, men bättre kunskaper kring hur det ser ut borde kunna öppna för lite mer diskussioner kring utformning, flexibilitet och allt det där. Vilka ju är i gång, till exempel i och med det här. :)
Först, tack för ett intressant inlägg som dock leder läsare rejält fel. Din argumentation kan tyckas självklar vid en hastig genomläsning, men en lite djupare analys visar att ditt resonemang tyvärr är behäftat med vissa felaktigheter.
Låt mig få kommentera din tankar och slutsatser. Du tycks anse att alla arbetskraftsintensiva verksamheter är i praktiken är gratis i högskatteländer eftersom pengarna ändå går tillbaka till det offentliga. Med ditt synsätt blir allt sålunda bättre och ekonomin stärks ju fler branscher vi förstatligar samtidigt som vi höjer skatten på arbete. I förlängningen leder ditt synsätt oss fram till slutsatsen att det är bäst att konfiskera allt - både företag och inkomster…
Denna ekonomiska modell har ju testats i vissa länder och resultaten borde avskräcka de flesta. Ekonomisk rundgång är aldrig bra – ekonomin utvecklas och stärks inte bara för att vi byter pengar med varandra. Det som krävs är innovationer och utveckling, vilket hämmas när den ekonomiska friheten minskar genom höga skatter och interventionism.
Låt mig därefter som hastigast beröra ditt resonemang om hur mycket pengar som varje plats inom barnomsorgen de facto kostar. (Anledning till att jag skriver hastig är att jag faktiskt inte hinner gå in i diskussionen om rundgång, skattekilar, välfärdsförluster och dynamiken mellan de skyddade och konkurrensutsatta sektorerna)
Du tycks förorda en nettoredovisning, vilket skulle oroa de flesta skolade ekonomer oavsett partifärg. Det enklaste sättet att förklara är att tänka sig att vi startar verksamheten idag. Varifrån kommer då pengarna? För att systemet ska fungera så måste vi då och då sätta in riktiga pengar och resurser som tas från en person, ett företag eller en annan verksamhet. Och det är ju inte bara den första skattekronan som är riktiga pengar utan verksamheten måste hela tiden få tillskott för att fungerar.
Du skriver vidare att det inte finns några stora subventioner att hämta för föräldrar som är hemma. Nja, det beror väl på. Om vi använder dina egna siffror så är pengarna som inte "går runt" via skatteintäkter från dagispersonal nästan 75 000 kronor per barn och år.
Glöm aldrig att skattepengar inte är en fri nyttighet utan faktiskt är resurser som tas från andras plånböcker och andra verksamheter samt att dessa resurser kanske hade kommit till mycket bättre användning utanför den offentliga sektorn.
Med vänlig hälsning
Mathias Knutsson
PS Det gläder mig dock att du erkänner att skatteuttaget är 66 procent DS
Mathias: jag förordar inte förstatligande av något, inte ens volvo;). Seriöst så tror jag du glömmer det jag skrev om de skatteintäkter som en förälder i arbete genererar. Det brde genomsnittligen täcka upp och lämna ett överskott.
Till det kan man lägga andra värden som kommer av mammor i arbete, t ex ekonomisk tillväxt och jämställdhet. Förskolan skiljer sig således från exempelvis äldreomsorg och grundskola, som bsra är kostnader för samhället. Väl använda pengar, måhända, men ändå kostnader.
Så i praktiken förordar du att den föräldern måste arbeta? Inte vara hemma och passa sitt eget barn. Nej, hellre arbeta med andras ungar i en dåligt monopoliserad verklighet.
Alla måste arbeta. Skicka de som vägrar till Sibirien.
Det sista dumhuvudet är ännu inte född.
Vår kommunala barnomsorg är inte lönsam, vilket "Vilse på Värnhem/Anders" påstår!
Till att börja med måste man bestämma sig för om man vill räkna statsfinansiellt eller samhällsekonomiskt. Det är tydligt att Anders valt att räkna statsfinansiellt, trots att den kalkylen är den minst intressanta av de två (det är ju folkhushållets ekonomi som ska optimeras, inte den offentliga sektorns).
Men även om man räknar statsfinansiellt kommer man fram till att barnomsorgen är en förlustaffär, eftersom Anders förmodan / förhoppning (att barnomsorgen ökar förvärssysselsättningen) inte håller, av skäl som jag väl knappast kan gå in på här & nu.
Räknar man på folkhushållets ekonomi blir bilden av den kommunala barnomsorgens förlusteffekt ännu tydligare.
Ett tips till Anders skulle kunna vara att få entreprenörer - eller länder - blivit rika på att sälja en tjänst som kostar 100 kr att producera för 10, vilket ju är vad kommunerna gör med barnomsorgen.
Sanna Ryman har alltså, i sin ledare i SvD 3/12, en mycket viktig poäng, som det inte finns någon anledning att backa från.
För övrigt kan jag bara instämma i vad Mattias Knutsson skriver
Jo, förskolan går med vinst. Dina märkliga kalkyler med tior och hundringar lämnar jag därhän, eftersom det inte håller.
Skicka en kommentar