På nätet fick jag för en tid sen stryk när jag kallar äktenskap melllan en äldre oattraktiv svensk man och en liten thailändsk donna för trafficking. Signaturer som maryT och vad dom nu heter var värsta inkvisitorerna och frågade gång på gång om jag visste att det ALLTID är så, om svenska fetton och unga vackra thailändskor ALDRIG blev kära på riktigt. På samma sätt har jag fått fan för att jag påstår att kristdemokrater är homofober och tvåsamhetsfundamentalister. Man ska inte dra alla över en kam, heter det då. Men jag framhärdar, tammefan. Om den går som en hund, luktar som en hund och ser ut som en hund, så är det med all sannolikhet en hund. Det kan såklart hända att det är en tämjd varg eller en katt ur en märklig ras, men hur sannolikt är det?
Det är viktigt att få generalisera, att inte alltid behöva reservera sig och snacka som om undantagen vore lika många och sannolika som regeln. Man ska inte vara ängslig och helgarderande i en diskussion. Man ska våga ta ställning och demaskera strukturerna. Annars ändras inget någonsin.
2 kommentarer:
Hahaha! Du är bäst! Och ja, det ÄR en hund.
Vill du diskutera strukturer, så skriv då gärna om asienadopterade kvinnors situation och läs något av Suzanne Brinck. Skriv om hur det känns för dessa kvinnor som ofta levt och bott i Sverige sedan de var spädbarn att inte offentligt kunna visa sina känslor för pojkvänner och sambos som ser "svenska" ut eftersom de då ständigt möts av nedlåtande blickar och kommentarer.Eller att bara p.g.a de sneda ögonen och de svarta håret inte kunna gå ut på stan i högklackat och snygg klänning, för då tar folk för givet att du är köpt, trots att svenska ofta är ditt modersmål. Det har ju kommit ett par tusen adopterade kvinnor från asiatiska länder under årens lopp, så det är INTE ett fåtal "undantag" vi pratar om.
Skicka en kommentar