05 oktober 2008

Ont att lämna.

Ibland gör det så ont att lämna ungarna, nästan som ett hugg i hjärtat, eller så. Det kostar att separera. Kanske något att fundera på för dom som tycker att folk nuförtiden skiljer sig så lättvindigt. Jag tillhör inte dom som tycker det är kul att vara utan mina barn mer än varannan vecka. Inte ens varannan vecka hade varit särskilt kul. jag är inte vild och skild i den meningen. Men varje gång jag träffar mitt ex, så vet jag att alternativet hade varit värre. för min egen skull var jag tvungen att välja bort tid med mina ungar. Det var inte så jag hade planerat mitt liv, vet ni. Sinnesrobönen handlar om att man ska lära sig skilja mellan det man kan påverka och det man inte kan påverka. När det gäller ungarna och exet vet jag inte riktigt det. Därav det onda.

1 kommentar:

hondjuret sa...

Ja fy fan ibland för varannanveckasliv. Jag vänjer mig nog aldrig riktigt...

Visst är det skönt med barnfri tid - det sticker jag inte under stol med, och självklart har barnen rätt till båda föräldrarana osv - men det tar ändå inte bort det där hugget!