Dagens masochism.

Finanskrisskiten hittar mig också, men jag är ju en sån där tråkmåns som amorterar varje månad. En fjärdedel av mitt sparkapital är huxflux borta, men det kommer kanske tillbaka en dag. Det lilla jag fattar om ekonomi säger mig i alla fall att begreppet "ekonomisk tillväxt" borde innebära det. Jag är inte helt okej med att jag är skyldig nordea nästan en miljon, men jag är glad att jag håller på att betala igen det, bit för bit. Att ränta finns har jag däremot inget att invända mot, till skillnad från många på min kant. Att det lönar sig att spara och straffar sig att slösa är en bra princip. Och så är månadens räkningar betalade. Nu lyssnar jag på Petra Östergren i P3. Man kan säga att jag idag odlar mina masochistiska sidor.