Malebonding

Ska börja läsa Makeovermani, nu, som handlar om dr Phil och vår önskan att göra om oss. Ni, vet man duger inte som man är och så löser man det med psykologi och kirurgi. Jag kommer tillbaks till det nångång. Nu funderar jag på det jag sa till C på msn igår, att jag gillar inte traditionella män. De har jag liksom funderat på sen dess. Men det är nog så, trots allt. Den manlighet som består av SUV-ar, unkna värderingar om manlig dominans och att scora går bara bort. Det får jag stå för. Jag har det lättare med kvinnor, sen får man kalla det vad man vill.
Tur jag bor i stan, då, där man får lov att vara körkortslös och där det finns rättvisemärkta varor i affären. Igen och igen hamnar jag i diskussioner med bilpendlare som häller kvävedioxid ner i mellanbrors sargade hals och igen och igen ska jag ge lantisarna alternativ till pendlandet. Sorry, men det kan inte vara mitt jobb. Jag lever miljöbättre än dom flesta och jobbar politiskt för en grönare värld. Jag har inga svar på frågan om hur vissa ska få ihop drömmen om en röd liten stuga på landet med jobbet i stan. Det är liksom inte mitt problem. Flytta din bostad eller ditt jobb, vad fan vet jag?
Så här får ni fan inte hålla på i alla fall.

Sen är det förjävligt att tre dömda sexförbrytare blir det pikanta inslaget i TV-programmet om polyamori. För mig är det inga konstigheter i detta att man vill leva med fler än en, men om Scheike är med, så är vi inte i Kansas längre, för att travestera Trollkarlen från Oz.
Folks rätt till sina sexuella preferenser är förresten också en sån sak som den traditionelle mannen ska avsky. Däremot ska han gilla att bilpendla. Jag bara hatar det och det stämmer nog trots allt, det jag sa till C