14 april 2008

Patetisk.

När nedturen kommer går den snabbt. Som nu. Jag är kanske lite känslig. Ingen riktig man, sådär. Och snart kommer väl snacket om att jag självömkar. Men jag räknar liksom med folk. Jag tror gott om mänskligheten. Tror mig allt som oftast vara önskad och välkommen i andras liv. När motsatsen bekräftas, så bekräftas nederlagen. Och dom har varit jävligt många och hårda. Och, ja, patetisk kommer som ett brev på posten. Eller en kommentar på bloggen. Kanske borde lägga mig och läsa istället.

1 kommentar:

Kajsa sa...

Vad har hänt?