24 februari 2008

Feminist/nykterist.

En vän skriver på sin blogg att det inte finns några jämställda män.
Detta efter att ha efterlyst dem/oss ett tag.
Jo, vi finns, men det säljer inte direkt.
Vi är ofta coola att diskutera och flörta med, men de flesta av er vill inte ha oss som vi är, det är bara att inse. Även de som utåt sympatiserar med feminismen står handfallna inför jämställdhet i praktiken, där initiativet ska delas, där hon ska ta för sig lika mycket som han och så dyker det upp en vanlig snäll alfahanne eller en homofob och reaktionär från västgötaslätten, som ni vet var ni har och så faller allt på plats.
Som alkoholistdottern som söker sig till en alkis själv, som hon som går från en misshandlare till nästa, som alla ni som inte tror att alternativet finns på riktigt.

Jag förstår mekanismerna, men det gör mig lite trött att tänka på.

För övrigt har jag gått med i IOGT-NTO.
Dom (vi)sägs ha förlorat tusen medlemmar sen cancersvulsten Åke Green uteslöts.
Jag är en av dom som kommer istället.
Jag är radikal och nykter.
Som fan.

7 kommentarer:

Anonym sa...

För den som inte förstår vad som sägs i bloggen. Läs en manlig kontaktannons /anders

ylva sa...

Många män säger att de är feminister men samtidigt säger de att tjejfotboll suger och horor visst kan vara lyckliga! Åsikter kan alla ha men feminism är för mig en grundvärdering som går djupare än så. Jo..vi kvinnor vill visst ha äkta manliga feminister.

Vilse på Värnhem/Anders sa...

Ylva: Om du försöker tillskriva mig de åsikterna, så är du helt fel ute. Jag vet inte om jag bloggat om tjejfotboll, men myten om den lyckliga horan har jag pissat på åtminstone en gång här i bloggen.

Em sa...

Det tror jag inte hon försöker.. Det var nog mer ett krasst konstaterande.

:)

ylva sa...

Krasst var ordet:)Klart jag läst var du hör hemma;)

Niklas sa...

Välkommen till rörelsen :)

magnus sa...

Vaddå västgötaslätten? Hallå? Jag finns, även om jag känner mig ytterligt ensam för det mesta...