Brf-ordföranden ringde upp och hävdade att äldstebror med kamrat gjort något oförlåtligt på gården. Nu befann sig sonen i skolan när detta ägde rum, så saken kunde smärtfritt redas ut. Men det påminner mig om hur rättslös man kan vara som väldigt ung och vilka förväntningar som finns. Man kan dömas ohörd och det anses vanligt och normalt att ställa till jävulskap. Det är ungdomar som gjort det, säger man, fast man inte har en aning.
Att fostra tonåringar är att gå balansgång.
Ska man betona trial/error eller vägledning?
Jag är nog mer av vägledare än trial/error-förälder.
Och inte bara förälder.
Jag vill inte att NÅN ska göra samma misstag som jag gjort.
Det känns så onödigt. Antagligen har jag ett agitators/pedagoghjärta som aldrig vilar.
Sen ska Sex Pistols återförenas och skriva nya låtar. Paul, Steve, John och Glen, orginalsättningen, alltså. Den så omskrivne Sid var ju aldrig särskilt betydelsefull och lär inte ens kunnat spela bas. Pistolerna var otroligt stora för mig när det begav sig. Kanske ska det stanna så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar