18 januari 2008

Mamma borde varit hemma?

Hennes mamma skulle varit hemmafru när hon var i tonåren.
Då hade hon sluppit sin depression, sin oro i kroppen, sin längtan bort från en verklighet hon inte kände sig hemma i.
Som vanligt är det i den heliga familjens sköte allt ska ordnas.
Som om världen, skolan, psykiatrin, det förbannade jävla patriarkala samhället inte fanns.
Jag avskyr verkligen kd av hela mitt hjärta.

6 kommentarer:

Em sa...

Då är vi treochenhalv. Mitt hat ser inga gränser nämligen.

Anna Fredriksson sa...

En liten maning till sans bara...tror det gynnar det du vill :)Fast jag kanske inte borde komma med goda råd för i den här frågan tycker vi delvis olika.
Men hur kul är det att diskutera med de som tycker exakt lika i längden?
Nu är det ju inte hemmafruar kd föreslår precis just här utan 30 föräldradagar att ta ut för stora barn. Det är ju faktiskt inte totalt galet. Själv förespråkar jag mindre löneslaveri totalt sett, större möjligheter för oss att välja liv i olika riktning, mindre normalitetstvång, större tolerans- åt alla håll.

Hemmafruperioden i Sverige var mycket kort sett ur ett längre perspektiv. Några decennier. I industrialiseringens början. Överklasskvinnor var inte hemmafruar som tog hand om sina barn. De levereade dem, sedan kom ammorna och sedan någon typ av annan uppfostrare.

Glöm hemmafruar. Det har aldrig varit någon hit. Delat föräldraskap och delat arbetsliv är det som ska vara målet. Så om alla kvinnor kunde kräva roliga jobb med bra betalt och alla män kräva tid med sina barn. Då vore jag lycklig.(are)

AnnaX sa...

Ähum...
Iofs tycker jag att kd är ondskans makter.
Men ändå - det finns en liten, liten poäng med att uppvärdera betydelsen av att vara närvarande tonårsförälder.
Inte att alla kvinnor bör vara hemmafruar tills varenda unge flyttat hemifrån (man ska gifta sig fasligt rikt om det öht ska vara möjligt), utan snarare för att förtydliga att det inte handlar så mycket om att kvinnor ska limma fast sig vid spisen de tre första åren, utan snarare att hitta ett fungerande sätt att finnas för ungarna all the way.
Och då snackar vi nog inte hemmafruar. Snarare vettig fördelning mellan alla inblandade föräldrar, som samtidigt finns kvar på arbetsmarknaden hela tiden, möjligen lite nertaggat.

Vilse på Värnhem/Anders sa...

Ser inget sunt i kd-förslaget alls, utan det är samma gamla familjesnack som alltid. Och rent konkret undrar jag hur en förälders närvaro på dagtid får ungar att må bättre i skolan. Med reservation för att det är något jag inte fattat, så tror jag att det är den vanliga hemmafrusörjan.

AnnaX sa...

Okej då;-)
(Även om jag som tonårsförälder kan se en point med att kunna rymma en dag eller två med ungen)
Fast hur fasen ska dom kunna försörja hemmafruar på vårdnadsbidrag i 18 år?
Hur går det då med den där karriären som man lätt som en plätt ska kunna ta upp efter hemmaåren?
Ondskans makter är kd i alla fall, tonårspeng eller ej, det hävdar jag bestämt.

Anna Fredriksson sa...

Om man , som min fd, kör buss och arbetsgivaren vill att man ska jobba i rusningstrafik, då måste man lämna hemmet innan ungarna som ska till skolan går upp. Då får de klara sig själva o fixa frukost o packa väskan och gå i tid. Det klarar 12-åringen bra, men 17-åringen sämre, med ökat skolk som följd. Det är att få sitt liv styrt av andra och vara slav under arbetet och inte kuna finnas för sina barn när de behöver en.
Det fixar inget kd med sitt förslag. Vem fixar det? Att hjälpa en skoltrött tonåring att klara sin obligatoriska 12-års skolgång=fövaring. Innnan han kanske, kanske kan mottas i samhället?