09 januari 2008

Ett och två.

1. Om jag skulle ge mig till att berätta om gårdagseftermiddagen, så skulle ni fått läsa en helt absurd historia, med associationer åt många olika håll. Som ett skott i hjärtat, verkligen. Och reflektioner över hur man kan skada i välviljans namn. Önskan att hjälpa kan verkligen kränka.

2. Jag vet att det går fler tåg, men jag ville åka på detta tåget. Hade liksom införlivat biljetten i mitt sinne. Nåja, vad är väl en bal på slottet. Man får förfalla i bortförklaringar om att det nog inte var menat så eller att det var bäst som skedde.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag veeet... Det suger. Men loppet är inte kört, eller dött, eller vad man nu säger. Pepp pepp! :D

Anders sa...

Inte det minsta kört. Pepp tillbaks, min duva.