Efter en natt med lite sömn, men desto mer tankeverksamhet av den sorten som kallas omtugg, lyfter jag blicken och ser ut i världen och hamnar i Palestina och Israel.
Alla slås väl av tanken att det är märkligt att palestinier skjuter på varandra, istället för på Israeler. Nu tror jag ju inte att det senare är så smart heller, dels eftersom de inte kan besegra Israel militärt, men mest därför att det såklart är fel att ens försöka.
Inga idéer är värda att döda för.
Palestina finns, men som "stat" är det ett skämt.
Ett gigantiskt fångläger (Gaza) styrt av islamska fundamentalister och västbanken, en schweizerost med ibland självstyrande zoner, omgärdade av israeliska bosättningar och motorvägar. Och närhelst isrealerna vill rullar de sina tanks över "gränsen".
Så fortsätter våldet i en ändlös spiral och smarta människor på bägge sidor får stryk av fundisar med enkla lösningar på svåra problem.
Jag undrar om det är så smart av J att åka ner just nu. Men det vet hon säkert bäst själv.
Nån jag känner sa till mig att den som bär världen på sina axlar aldrig blir deprimerad, eftersom den inte har tid att tycka synd om sig. Det kan jag delvis hålla med om. Å andra sidan ska det inte vara nödvändigt att bära så mycket själv. Och det är välfärd när nyheter också kan handla om banala saker och inte bara kamp för överlevnad.
2 kommentarer:
Absolut kan man det men samtidigt borde man ta sitt ansvar ocht a reda på varför man är deprimerad. Dessutom borde arbetsgivaren ta sitt ansvar och se till att arbetstagarna mår bra. Men det verkar tydligen inte alls intressant för dessa. Det är därför regeringen överväger detta för att ingen annanv erkar ta tag i saken.
Jag håller med om att arbetsgivarna borde bli bättre på att vårda sina anställdas hälsa. Särskilt kommuner och landsting. Där kunde regeringen pressa på lite med ekonomiska incitament. däremot vidhåller jag att det är fel att ta från de sjuka och ge till höginkomsttagare, i form av karensdagar och sänkta skatter.
Skicka en kommentar