Inte bättre än andra.

Det är alltid bra att ha lite lågt blodsocker ibland.
Då kan man gotta sig i lite ilska, sådär.
Inte bara idiotiska simskolor, utan anklagelser som man får slängda på sig.
Som detta: igår sa någon att jag tycker att jag är "bättre för att jag har gått på högskolan".
Ja, eller hur?
Jag har en då och då uppflammande sjukdom som heter depression.
Det har flera symptom, men inget av dom är att man tycker att man är bättre än andra eller ens bra.
Rätt så tvärtom, typ.

Och "gått på högskolan" har var och varannan människa, Göran Hägglund, Alf Svensson, Pastor Åke Green, fan och hans moster och jag vet inte alla reaktionärer och puckon.

Ska jag fortsätta?

Jag skrev för nån vecka sen en bloggpost om Alfred, min pappas morfar, som auktionerades bort som litet barn.
Jag vet vilket ursprung jag har och jag vore väl fan den sista som skulle tycka att vi med examen är bättre än andra. Däremot kan man inte använda sin bristade bildning för att motivera korkade, inskränkta, reaktionära åsikter.
Det är inte finare att vara obildad heller.

Fan ta dig, som sa så!

Och till sist.
Jag är inget jävla offer som man kan sparka på eller som man behöver tycka synd om.
Jag lever här och nu och i sanning.
Jag vågar vara ärlig mot mig själv och andra.
Vågar du det?