15 juni 2007

Ensam, tvåsam, flersam och varför ska alla ha ungar?

Det finns inget som säger att barn till ensamstående blir sämre människor eller lyckas sämre i skolan eller så, tänker jag när jag promenerar genom Kirseberg i den ljumma sommarkvällen. Däremot är det ofta triiist att dra hela uppfostringslasset själv och inte ha någon att dela varken glädje eller tråkigheter med. Jag drömmer om stt samhälle utan patriarkala strukturer, där vi såklart får lov att vara ensamma, men också tvåsamma eller flersamma efter behag. Vi är rätt många som inte orkar leva med samma enda person hela livet, som inte har lust eller mår bäst med det. Låt oss hitta andra sätt att ändå ha det bra. Min nyss avslutade relation var med en person som på fullt allvar sa sig älska två män samtidigt. Såklart att det är möjligt. Jag älskar ju alla mina fyra barn lika mycket, så varför inte? Bara man vet vad man har varandra, ser varandra i ögonen och är ärlig med sina avsikter. Det är inte en västanfläkt att bryta mot konventionerna. Men det går. Sen fattar jag inte varför alla tvunget ska skaffa barn. Folk som inte vet vad dom vill med sina liv eller som inte är beredda att ta ansvaret, vare sig ensam eller tillsammans. Folk som ser barn som assesoarer att visa upp på födelsedagar och högtider. Låt då hellre bli. Eller vänta. Liv ditt liv som du vill och låt den du älskar få vara en fri människa. Oavsett om det är ett barn eller en vuxen person.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hur gör man med all svartsjuka det kommer med då?
Det följer alltid med på köpet hur öppensinnig man än säger sig vara.

Kram Cec

Anonym sa...

Åh vad jag håller med dig! Och jag hoppas att det du beskriver någon gång ska kunna bli verklighet. Men tyvärr tror jag inte det kommer bli det under vår livstid. För mycket ägandebehov m.m. sätter käppar i hjulen.

Anonym sa...

Ja eller hur.