Nä, det funkar inte att umgås med exet.
Kalaset visade sig mer vara en middagsbjudning av det slag vi brukade ha ibland under vår tid tillsammans.
Inget ont i det, förstås.
En del intressanta samtal om, tja, ombildnng av hyresrätter till bostadsrätter, livet i Thailand (kompisar som precis kommit hem därifrån), katolicism och äktenskap.
Så långt är allt okej. men exets gammmalmodiga inställnig till barnuppfostran, hennes överlägsenhet och nedlåtande humor funkar inte.
Och i bakgrunden finns hela tiden vår motsättning om barnens vistelsetider.
Det blir en trigger och jag får hela tiden anstränga mig för att uppföra mig.
Däremot är hennes nye snubbe trevlig, social och smart och dom verkar lyckliga.
Good for them och för barnen.
Jag hör inte hemma där, men för ungarnas skull ska jag nog försöka igen.
Att de flesta gemensamma vänner gått vidare med henne är uppenbart, medan jag ägnat min lediga tid med att försöka skapa och hålla ihop andra relationer.
Det har varit mitt val, men jag kan ändå sörja delar av konsekvenserna.
Jag hr förlorat mycket, men det fanns inget annat val.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar