26 april 2007

Hotter then July.

Så där nåt. Högste chefen kommer cyklande till oss för att kolla vad vi håller på med.
Han är en man som fattar pedagogikens innersta väsen, se, känna, uppleva.
Jag och kollega M förklarar.
Mellanchefen grundar sina uppfattningar på hörsägen och det viktigaste för henne förefaller vara att allting ser bra ut.
Yta.
Men vi själva i arbetslaget har djupet.
Vi vet vad utepedagogiken ger i form av ekologiskt medvetande, kreativitet och robusthet.
Våra ungar kommer att bli bättre på att skapa än de skulle vara annars, de kommer att vårda det gröna, därför att man inte misshandlar det man lärt sig älska som barn.
Och de kommer att palla lite storm och regn, so to speak.
Vi vet vad vi sysslar med, när ängslig trygghetspanik sprider sig och förlamar.
Våga hoppa över helvetsgapet, för fan!
Klart man kan ramla i, men det finns nog en gren som sticker ut, som man kan ta tag i.
Å, det svajar högst upp i trädet, men man har en vidunderlig utsikt.
Och det är varmt, varmare än juli, invärtes, utvärtes.

1 kommentar:

Sofia sa...

Allt låter så sunt livsbejakande. Skön läsning.