31 juli 2006

Syrran

Hon har funnits där i hela mitt liv, syrran.
Som barn var jag alltid avis för att hon fyllde år på sommaren och kunde få jordgubbar på tårtan.
Mitt kalas försvann liksom i luciafirande och julavslutningar.
Jag är glad att syrran och jag stöttes och blöttes så mot varandra som vi gjorde, det gör att vi är så goda vänner idag och att att vi kan umgås med folk.
Jag är varm anhängare av barnaskaror.
Syskon är guld värda.
Men fan så jobbigt det kan vara att fostra dessa syskon.
Och långt bort i Floda fyller två glada syrror år samma dag som min stora.
I morgon badar dom i Medelhavet.
Å, så härligt för dom.
Själv får jag besök av min lillasyster, som ju kom in i våra liv som en snorig två och ett halvtåring och stal våra hjärtan omedelbums. En annan relation, lika stark, men olik. Svårt att beskriva, men..så är det i alla fall.

3 kommentarer:

Anders sa...

Eller hur?

Och födelsedagspresenter i julklappspapper!

Anonym sa...

Syskon är härliga, besvärliga, tröttsamma, irriterande, och helt underbara... har 3 stycken själv... både äldre och yngre...

Anonym sa...

Härligt! Jag lider av samma sak - fyller år i december och det är alltid (och har alltid varit) 'snart jul'. Det är inte så mycket jordgubbarna som att presenterna blir mindre, billigare, färre än mina bröders....